Bakslag utmattning och coronadepp

Ett trött och inte alls duktigt inlägg nr 2

För ett tag sedan så skrev jag ju ett väldigt spretigt och förvirrat inlägg, som inte hade någon som helst vettig uppbyggnad eller slutsats. Nu kommer ett ungefär likadant inlägg. Jag har väntat på inspiration att blogga ett bra tag, försökt komma på lite bra ”content”. Men tja…tomt. Så jag skriver ändå.

Stressad och spänd

Grejen är att jag är så fruktansvärt trött just nu och det grundar sig i att jag varit enormt uppstressad och sovit dåligt ett tag. Kroppen gör ont för att jag är så spänd. Jag hade någon tanke om att jag på något sätt skulle blogga om varför och göra någon analys av mig själv där jag kommer fram till orsak och plan på vad jag ska göra åt det. Så som jag ofta gör. Men nej, någon sådan finns inte nu. Jag är bara spänd och uppe i varv helt enkelt.

Så till den milda grad att jag nu blivit jävligt trött också, så där på alla nivåer ni vet. Ett bakslag i utmattningen.

Vissa orsaker vet jag ju, som att jag tänker mycket på jobbet plus hela den konstiga coronavåren och en kommande coronasommar som inte blir enligt planen.

Den leende högpresterande som pajar

Jag ska ju alltid vara högpresterande liksom. Allt ska vara genomtänkt och helst genialiskt, till och med här i min egen lilla hörna på webben.

Bilden till detta inlägg (överst och underst) är en bra beskrivning av mig i dessa lägen. Den ständigt leende som till slut har har pajat och sjunkit ihop. Ja, punkterat. Någon som känner igen sig?

Så vad har ni haft för er? Jag har jobbat, fortfarande hemifrån. Däremellan skingrat tankarna med ljudböcker och YouTube. Haft spänningshuvudvärk. Trevligheter också ju. Vi var på en corona-anpassad (tre pers) middag med bubbel förra helgen. På Kristi Himmelsfärd i torsdags åkte vi till Tabergstoppen för att byta miljö, njuta av utsikten och av solen. Alltså, ni ser ju vilken utsikt!

Tyvärr hade ungefär resten av Jönköpingsborna också kommit på samma idé denna dag, så det var ganska livat. Men mysigt ändå.

Det var ett litet livstecken från mig här på bloggen i alla fall. Trött, smådeppig och förvirrad. Ibland får det vara så.