I brist på egen energi att formulera saker så tipsar jag om andras texter istället. Underbara Clara som själv varit utmattad delar med sig av en del insikter hon kommit fram till. Som är nyttiga för oss andra.
I texten jag länkar till nedan jämför hon återhämtning med behovet av att äta, sova och gå på toa. Vi kör gärna på med aktiviteter och jobb utan pauser, med någon slags ursäkt att ”jag kan ju vila i helgen” eller ”snart är det semester”. Vem har inte tänkt så liksom?
Men blir man kissnödig eller hungrig så väntar man ju inte till helgen, eller hur?
Mitt i stressen känner man sig oövervinnlig
Nu är det förvisso lite knepigare med återhämtning, jag att jag själv inte känner behov av paus alls när jag är mitt uppe i stresskaos. Antagligen är jag så ”hög” på stresshormoner att jag tror att jag pallar allt. Behov av återhämtning ger sig ju inte till känna på samma sätt som hunger, eller när man blir kissnödig. Det är ju därför man kör på och blir utmattad. Man vill bara få saker gjorda och skulle man känna några dåliga symptom så bortförklarar man det, eller tänker att man inte ska känna efter så mycket.
Eller något i den stilen.
Tyvärr kommer det ju som en käftsmäll efteråt, straffar sig som en baksmälla. Därför kanske vi ska börja sköta återhämtning även när vi känner oss oövervinnliga. Eller, kanske ni som läser gör det? Jag gör det definitivt inte. Men så tillbrinagr jag ofta helgerna med att vara skittrött och ha huvudvärk också. Hur kul är det?
Lästips nedan!
Lämna ett svar