Utmattning och rycka upp sig

Till dig som tror att man kan rycka upp sig

Utmattning är ungefär som att nästan drunkna och till slut nå ytan. Eller gå igenom helvetet och komma ut på andra sidan. Vad man nu ska välja.

Du behöver inte ha medlidande eller något sånt. Det enda jag begär är att du respekterar att du inte vet vad det innebär på riktigt.

Uttala dig inte om du inte vet

Jag har aldrig haft hjärtinfarkt eller cancer eller schizofreni. Jag har ingen aning om hur det känns, därför uttalar jag mig inte om hur bra eller dåligt den drabbade borde må efter x antal veckor eller månader. Eller att man alltid kan ”rycka upp sig”.

Du ska ha klart för dig att jag har ryckt upp mig jävligt många gånger, fler gånger än vad man borde behöva.

Du kanske tror att jag och alla andra är lata och vill slippa undan. Jag ska tala om att hade vi varit lata så hade vi stoppat vid minsta lilla stresspåslag. Nu har vi haft hög stresströskel under så pass lång tid, velat så mycket och haft så stor ansvarskänsla att vi drivit oss själva gör långt.

Att vara trött eller stressad är INTE samma sak som att vara utmattad.

Du kanske tycker att det är ”trendigt” att vara utbränd eller utmattad. Det är möjligt att det är många som är det just nu, men det är inget vi väljer. Det är inget man önskar sin värsta ovän ens.

Skulle gärna ”skärpa mig” om det hade funkat

Förutom koncentrationsförmågan, delar av minnet och andra kognitiva förmågor har jag haft yrsel, synrubbningar och hjärtklappning. Men det har inte varit det värsta. Under en lång tid tittade jag på mina ägodelar och på foton och tänkte att det där var i ett annat liv. Det kändes som om den jag var innan hade varit en dröm. Jag tittade på alla mina böcker och tänkte har jag läst allt det här”. Eller ”har jag varit intresserad av det här”. För allt som var jag var ett blankt papper, jag hade tappat bort mig själv.

Jag kan tillägga att nu efter flera år och efter att ha släppt en hel del måsten, så börjar jag se glimtar av min personlighet igen. Jag är inte där än, men det är på väg åt rätt håll.

Som sagt, jag vill inte att någon ska tycka synd om mig eller andra utmattade. Men hade vi kunnat välja så hade vi varit pigga och som vanligt. Bara för att det inte syns på oss, så innebär det inte att det finns.

Herregud, tänk om det hade varit så enkelt som att ”skärpa sig” eller ”rycka upp sig”. Det hade ju varit helt underbart.