Kunskapen kring klimakteriet och hur man bäst hanterar denna period är fortfarande bristfällig rent allmänt. Framför allt är det väldigt svårt att få rätt hjälp. Visste du att stress har en stor påverkan när det gäller hur du mår under denna fas i livet? Läs min intervju med kunniga Christina Sundequist som skrivit boken ”HARMONY. Må bra i och efter klimakteriet.”
Christina Sundequist är personlig tränare. certifierad kost- och hälsocoach. samt funktionsmedicisk terapeut med inriktning på kvinnor mitt i livet. Hon har utarbetat hälsomodellen HARMONY som bygger på dessa delar:
H = Hormoner & hälsa
A = Arbete, fritid & vila
R = Rörelse, vardagsmotion & kondition
M = Muskler, styrketräning & skelett
O = Omgivning, känslor & upplevelser
N = Näring & kost
Y = Yoga
Jag, som själv är i aktuell ålder, passade på att fråga det jag undrat över!
Kan långvarig stress påverka eller påskynda klimakteriet?
Klimakteriet är något som alla kvinnor kommer att gå igenom. Det är en livsfas som pågår under ett antal år i samband med menopaus, den sista mensen. När menopaus inträffar är dina ägg slut, ägglossningen upphör och du är inte längre fertil. Den här processen kan du inte påverka. Det finns inte något du kan göra fysiskt (livsstil, stress, kost osv) för att dina äggstockar plötsligt ska börja producera ägg igen.
Vad du däremot kan påverka är ditt mående i samband med denna livsfas och där spelar stress en stor roll. Stress kan göra att du mår sämre. I samband med klimakteriet blir kvinnan mer stresskänslig. Det händer saker hormonellt och dina könshormon (östrogen och progesteron) åker upp och ned. Dessa ska balansera varandra men nu i övergången är det turbulent, vilket i sig påverkar måendet. Stresshormon och könshormon har också ursprung från binjurarna och vid stress så prioriterar kroppen stresshormoner. Stress är för kroppen detsamma som överlevnad och könshormon kan därför underprioriteras pga. stress. En stressad kropp kan alltså under övergångsåldern få kvinnan att må sämre.
Sammanfattningsvis: Prioritera att stressa mindre, egentligen alltid, men extra mycket i samband med klimakteriet. Notera att stress inte bara är tuffa deadlines. Dålig sömn, bantning, slarv med maten, ältande, att inte trivas på jobbet osv. tolkar kroppen också som stress.
Kan klimakteriet påverka så att man blir mer stressad/stresskänslig?
I samband med klimakteriet blir man känsligare för stress. Se mitt svar ovan.
Om man är i ”klimakterieålder” och misstänker att det är det som spökar men det även finns andra faktorer till att man inte mår bra – hur ska man tänka när man söker vård för att inte viftas bort? I vilken ände börjar man?
Som det ser ut idag fungerar inte vården optimalt i dessa frågor och man kan bli ”slussad runt”. Det behövs nämligen olika vårdinstanser för olika symptom. Exempelvis gynekolog, psykolog och allmänläkare.
För att underlätta för kvinnan själv är mitt tips att vara påläst vad gäller klimakteriet. Då har du möjlighet att ställa vettiga och relevanta frågor och kanske komma vidare snabbare och få en diagnos och veta bättre var du ska börja. Det är också bra att vara medveten om att psykiska besvär kan vara kopplade till klimakteriet och då kanske inte SSRI preparat är det man behöver. Det händer att kvinnor får det utskrivet och kanske är det klimakteriet (förklimakteriet) som istället är bakomliggande. Symptomen för depression, utbrändhet och liknande överensstämmer på flera sätt de symtom som visar sig runt klimakteriet. Exempelvis nedstämdhet, ångest, depression, hjärndimma, likgiltighet osv. Sådana symptom kan också vara förknippat med sköldkörtelproblematik.
Sammanfattningsvis: Var påläst om klimakteriets faser och dess symptom.
Rekommenderar du att man tar hormonbehandling?
Hormonbehandling eller inte är individuellt. Generellt tycker jag att om man inte mår bra kan man pröva hormonbehandling. Det är inte meningen att kvinnor ska gå runt och må dåligt, då detta påverkar vardagen på väldigt många sätt. Exempelvis är en effekt dålig sömn. Men även här är det bra att vara påläst. Olika faser i klimakteriet kan behöva olika behandling. Hur mycket som behövs av östrogen och progesteron är individuellt? Bioidentiskt progesteron eller syntetiskt gestagen – vilket passar bäst? Detta är bara några saker att beakta.
Hormoner kan intas på olika sätt:
- Oralt (tablett), via huden (spray, gel, plåster)
- Lokalt (exempelvis för att hjälpa till med torra slemhinnor i underlivet).
Många är rädda för hormonbehandling och vågar inte ta hormoner på grund av risk för cancer och blodpropp. Men det finns idag mycket forskning som säger att hormonbehandling inte är farligt. Dock ska man inte ta hormonersättning om man tidigare haft blodpropp eller bröstcancer. Lokal behandling är dock ett alternativ. Men här behöver du rådgöra med din läkare så du får rätt behandling.
Tips för bästa behandling är att hitta en påläst gynekolog eller allmänläkare som kan hjälpta till. Det finns också hjälp att få digitalt.
Sammanfattningsvis: Du ska inte må dåligt i onödan. Dagens horombehandling är inte farlig. Var påläst och sök upp en duktig läkare som du kan konsultera. Men – glöm inte att du också kan göra mycket med din livsstil. Hormonbehandling löser inte alla problem och känningar. Precis som med alla tillskott behövs en bra grundhälsa för bästa effekt och upptag.
Vad är de vanligaste funderingarna du stöter på hos klienter?
Många kvinnor är förvirrade när de kommer i livsfasen runt klimakteriet. Många har dålig kunskap, ”drabbas plötsligt” och förstår inte vad som händer.
Varför mår jag som jag gör? Varför har jag ont i kroppen? Varför känner jag mig håglös och deppig? Varför lägger jag på mig vikt? Vad ska jag äta/inte äta? Hur ska jag tänka om hormonersättning?
Det är så många frågor och detta var min främsta anledning att jag skrev boken ”HARMONY – Må bra i och efter klimakteriet”. Boken ger bra och övergripande fakta och tips gällande livsstil, kost, träning, hormoner och mycket annat. En uppslagsbok full med tips.
Nyfiken? Här hittar du boken!
Lämna ett svar