Jag är en sådan som oroar mig för saker väldigt ofta. Är du?
Det är ju normalt att vara orolig då och då. Livet är oförutsägbart liksom. Men så finns det några av oss som kanske oroar sig lite extra och lite för ofta, så att det går ut över måendet. Tillsammans med andra faktorer så är det ju inte konstigt om man till och med drabbas av utmattningssyndrom.
Stanna upp och börja ifrågasätta dina tankar
En dag blir det dags att börja ifrågasätta sina tankar! Ska vi verkligen slösa vårt enda liv på att känna oro för saker, även innan de händer? Då har man ju även använt tid som egentligen kunde använts till att ha det bra.
Jag tror väldigt mycket på att man kan ändra sina tankesätt, men jag påstår inte att det är enkelt. Första steget är att stanna upp. Iaktta och acceptera att de finns där. Obs: Acceptans behöver inte vara samma sak som att resignera och godta.
Sedan är det dags att börja ifrågasätta sina tankar och mönster. Många av oss som blivit utmattade har kanske tvingats till det för att hitta ett hållbart sätt att leva.
Jag dök i alla fall på en kort artikel med 3 knep från en psykolog, som jag ville tipsa om. Hoppas det finns något användbart för just dig. Jag tycker att punkt 2 är intressant!