Mitt bakslag i utmattning 2021 och insikter

Jag har antagligen sagt det förut och säger det igen: Det är först när man fått landa, varva ned och vila hjärnan lite som man kan tänka klart och överhuvudtaget kunna förstå sig själv och sin situation.

Kan sammanfatta senaste veckorna så här: Under julen hann jag hitta tillbaka till mig själv lite grann, över nyår rasade jag lite grann då min depressiva sida med katastroftankar tog över och under trettonhelgen planade jag ut igen.

Hur som helst så är det först nu jag märker vilket mindset jag lagt mig till med senaste året – BARA negativt som rullat nonstop – och hur spänd jag varit. Inte så konstigt att jag mått sämre och sämre. Massa fysiska symptom som jag bara ignorerat, plus helt mentalt slutkörd.

Nu när jobbet drar igång på allvar så kommer jag fortfarande ha asmycket att göra och det är självklart att jag behöver hitta avlastning och strategier för att förenkla vissa saker. Men samtidigt blir ju allt också lättare att hantera om jag inte gör enligt följande, vilket jag alltså gjort ett bra tag nu:

  • Konstant tänker på hur jävla mycket jag har att göra och är liksom arg på förhand redan på morgonen
  • Kollar mailen hela tiden och överlag inte fokuserar på en sak i taget
  • Gör flera saker samtidigt så att inget blir riktigt klart
  • Tänker att jag inte har tid att meditera eller pausa för att vila hjärnan
  • Lägger in hela min själ i jobbet och blir personligt engagerad utöver vad som är rimligt – hur blir man mindre gränslös?

Istället måste jag göra följande om jag överhuvudtaget ska kunna leva ett hanterbart liv där jag inte är bakis på helgerna (utan att ha druckit alltså), mår illa av att träna eller inte orkar med folk. Jag är trött på att må skit.

  • Meditera varje dag, det handlar liksom om NÅGRA MINUTER bara. Alternativet är att spendera tid på att glo apatiskt i skärmen för att hjärnan inte orkar prioritera – är det bättre använd tid?
  • Resa mig för lite stretch eller någon snabb övning, så jag slipper nacke och axlar av betong
  • Göra EN sak i taget
  • Hitta ett tillfälle att lista allt jag gör och få överblick, så att jag har koll om jag behöver ta upp min arbetsbörda med cheferna. Känns som att det är bättre med fakta än en känsla vid sådana tillfällen.
  • Här borde jag ha med att säga nej och inte ”ta på mig för mycket”, vilket såklart är helt korrekt. Men det är inte alltid det enklaste i vissa situationer. Vissa saker bara måste lösas, så enkelt är det.

Det där ”det är bara att…” är enkelt att säga för andra som inte är i ens situation. Eller?

Återfall i utmattning är inget misslyckande!

Har jag ”börjat om” med återhämtning och hållbar vardag förut? Ja, alldeles för många gånger. Det är väl så här det ser ut för många och jag tänker att det är viktigt att dela med sig. Det är skitsvårt att ”bli frisk” från utmattning och många ser det som ett misslyckande att trilla dit igen. Men det är det inte! Det jag nämner ovan är saker som JAG kan påverka och som jag kunde ha gjort annorlunda. Men livet kommer emellan ibland och med det samhälle vi har idag så är det väl för fan svårt att inte bli stressad?

Plus att det verkligen inte är lätt att uppmärksamma eller ens se varningstecknen.

Självklart är ju det bästa att slippa lidandet det medför att få såna här bakslag. Men att dessutom slå ned på sig själv och känna skam gör ju inte saken bättre alls.

Hur tänker ni kring detta?

Avslutar med några bilder (alla tagna av mannen – ja vi är gifta numera – förutom bilden högst upp i inlägget). Trettondagen var en lugn och skön dag med en vinterpromenad i Stadsparken och en hemmagjort plankstek – mycket trevligt!

Dela gärna!

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på pinterest
Pinterest
Dela på email
Email
5 1 Rösta
Vad tyckte du om detta inlägg?
Prenumerera
Meddela mig om
guest
0 Kommentarer
Feedback
Se alla kommentarer

Du kanske också vill läsa:

Prenumerera på bloggen: