Jag har ju inga barn (valt bort barn och är nöjd med det om någon undrar) så jag har kanske inte så mycket att komma med i det ämnet. Däremot tycker jag att jämställdhet är ganska rimligt och tänker ibland på att just mammor ofta har dåligt samvete, är stressade och känner sig dåliga.
Mammor bedöms ofta hårdare
Jag säger inte att det inte finns pappor som också känner så, men rent generellt brukar det vara snävare krav (outtalat naturligtvis) på mammor. En mamma bedöms hårdare medan pappor kommer undan med ganska mycket och att inte sällan höjs till skyarna för att de gör ganska basic saker för sina barn och det gemensamma hushållet.
Den perfekta ytan
Uppe på detta har vi ju också nutidens fixering vid yta, prestation och jämförelse. Ni vet, förutom det ansvar det faktiskt innebär att förbereda en liten människa för livet så ska man tydligen vara vältränad, skjutsa till aktiviteter, ha en ekologisk odling och laga all mat från grunden, samtidigt som man ska ha en framgångsrik karriär och bygga sitt personliga varumärke. Alltså, orka!?! När ska man sova och hinna samla tankarna?
Nej, dags att leva och inte bara prestera. Jag önskar så att många kunde börja skita i vad man ”ska” och tänka igenom sitt eget liv och hur man vill leva för att må som bäst.
Tänkte tipsa om nedan artikel för dig som är mamma och känner dig otillräcklig. Enjoy och ha en fortsatt fin helg!
”Det finns ingen mall för hur man är en bra mamma. Vad som är rätt för en familj kanske inte fungerar för en annan. Dessutom är modersinstinkten en kraft att räkna med.
Ändå har mammor en förmåga att slå på sig själva genom att jämföra sina värsta dagar med de andras bästa.”
Bild lånad från Epoch Times.
Lämna ett svar