”Vi är gränslösa i allt. Både vad det gäller våra egna behov och nedlagd arbetstid. ”
Orden kommer från en artikel på LinkedIn som föreläsaren och rådgivaren Johan Book skrivit. Den handlar om hur han vaknade upp i en ambulans för att han var utbränd och om tiden därefter.
Utmattad av vilja att överträffa förväntningar
Han skriver också om hur arbetsgivare har ett ansvar att vara tydliga kring mål, ansvar och vad som förväntas av en för att man inte ska gå in i väggen.
Det är troligen helt sant och jag har själv känt frustration ibland för att jag är osäker på när jag är ”good enough”.
Problemet för min del är att det skulle nog inte hjälpa så mycket om jag fick ännu mer tydliga ramar för jag skulle ändå vilja överträffa dem.
Det handlar inte så mycket om att jag vill vara duktig i andras ögon, som att mina förväntningar på mig själv och min vilja att uträtta stordåd är ett enda stort svart slukhål. Det är väl en stor anledning till mitt utmattningssyndrom och till återfallen som fortfarande duggar tätt.
Sätta gränser för andra och sig själv
I artikeln skriver Johan även: ” Förutom att vi hela tiden jagar goda prestationer (i andras ögon) och uppnådda effekter så har vi en dålig självkännedom kring våra egna gränser,”
Just det där med att vara gränslös träffade mig rätt i magen, det beskriver mig på pricken. Jag har inga som helst gränser, känns det som ibland. Kan inte sätta gränser mot andra, vare sig det gäller saker de vill ha gjort eller hur jag blir behandlad. Jag har inga gränser för hur mycket jag vill prestera och hur hårt jag kan driva mig själv.
Notera uttrycket ”vill prestera”, det svåra är ju att man vill så mycket och det är det som gör att man följer impulser och gör en sak för mycket så att man blir utmattad.
Jag börjar bli bättre på allt det här med har nog en lång resa kvar…
Lämna ett svar