Jag är med i en del Facebookgrupper om utmattning. Det vanligaste dilemmat hos utmattade är bristen på kunskap om sjukdomen, till och med inom vården, och att den fortfarande inte tas på allvar. Eftersom den ligger under det vaga begreppet ”psykisk ohälsa” verkar många också förväxla den med depression. Kanske är det därför många utmattade uppmanas att ”ta en promenad”, fast de är i ett skede då de knappt orkar gå på toa? Eftersom motion är bra mot depression, men i en akut utmattningsfas…not so much.
Flum och fördomar om utmattningssyndrom
Det flummas och fördomarna florerar friskt. Fortfarande tror också många att de som drabbas av utmattningssyndrom är de som är ”svaga”, inte ”pallar trycket” och kanske inte har det rätta drivet. När det är precis tvärtom. Det ska till ett jäkla driv och engagemang för att driva sig själv så hårt att kroppen och hjärnan slutar funka.
Är det något som får mig att fortsätta med den här bloggen så är det att jag vill sprida kunskap om utmattning och att du som läser ska veta att du varken är svag eller ensam om denna sjukdom. Vi har varit för starka alltför länge och vi fattade inte att det gick överstyr. Omgivningen fattade kanske inte heller, kanske utnyttjade de vårt ansvarstänk till och med.
Så ställs diagnosen utmattningssyndrom
Lämna ett svar