Vilken energigivande helg! Jag, syrran och en kompis hade bokat in Mia Skäringers ”No more fucks to give” på Scandinavium i lördags. Vi hann med en lunvh på stan först, sedan blev vi sugna på vin och ville liksom bara sitta någonstans nära arenan för att chilla. Vi hamnade på West Coast i Gothia Towers och det råkade visst bli en flaska bubbel, så gott!
Efter några glas bubbel var vi själva ganska…tja, bubbliga. Laddade kan man säga 😉
”Nu har männen pratat sedan dinosaurierna dog ut”
Köerna ringlade långa, så sanslöst mycket folk!! Men så sålde biljetterna slut i stort sett omgående också.
En av hennes repliker i början av showen är ”Nu har männen pratat sedan dinosaurierna dog ut. Det här är mina 90 minuter”. Sedan är det magi! Man skrattade bort mascaran, satte skrattet i halsen och jäkligt bra sjunger hon dessutom.
Too much giving a fuck gör oss utmattade
När vi ändå är inne på give a fuck – det är ju ett så skönt uttryck, tycker jag i alla fall. Vi utmattade har ju ofta det i oss att vi bryr oss kanske för mycket. Vi skulle helt enkelt behöva bry oss mindre, framför allt välja vad vi ska lägga energi på. Måste man verkligen bry sig så mycket om vad andra tycker? Och måste man spendera tid och energi på människor vi inte mår bra av?
Det är ju lite komplicerat. Jag hittade en bra artikel med några tips på hur man hanterar det här. Ungefär ”stop giving a fuck without being an asshole”. Enjoy!
