Jag vaknade cirka 03 i natt och kunde inte somna om. Det var ett tag sedan det blev så. Jag vet inte varför egentligen och det spelar ingen roll. Jag håller inte på och oroar mig för sömn längre. Jag vet av erfarenhet att blir jag fixerad vid sömn så kommer jag knappt att sova alls. Det där reglerar kroppen själv när den behöver.
Jag har senaste åren utvecklat strategier för att hålla ihop och stärka mig själv. Kan väl inte påstå att jag är i mål ännu, men ändå. Det är en sådan befrielse att börja släppa saker och känna att det är okej.
Behovet av obokad tid
För att ha balans i vardagen behöver jag följa vissa rutiner. Ibland lyckas jag bra och ibland mindre bra, men vägen är inte spikrak för någon.
Jag behöver lägga mig tidigt för att få min sömn förstås. Jag behöver köra några minuters medveten närvaro helst varje dag i form av meditation, helst öva på att vara närvarande i allt jag gör. Det tränar koncentrationsförmågan som ju varit under all kritik ett bra tag.
Jag har strategier för att slippa vara stressad – och det som stressar mig kanske inte låter stressande för dig, men det är bara så det är. Jag kan oftast inte ha grejer bokade flera helger på rad. Det beror förstås lite på vad det är. Att ha något bokat som delvis är på andras villkor och kräver anpassning tar energi. Att ha något bokat både lördag och söndag fixar jag inte.
Jag behöver helt enkelt massor av obokad dötid och mycket luft mellan ”projekten”.
Behovet av ensamtid
Likadant med att hänga med andra människor. Även om det är under kravlösa former så kan det ändå kännas ganska kravfyllt om man är riktigt trött i hjärnan. Man behöver ju ändå anstränga sig för att bete sig vettigt och kunna föra en konversation.
Jag behöver ganska mycket egentid och luft mellan socialt umgänge. Det här måste vara jättetufft för andra utmattade med barn att få till, för som utmattad är behovet av egentid gigantiskt.
Men eftersom jag inte har barn så fungerar det bra. Min sambo ger mig ganska mycket utrymme att ”lalla omkring” numera.
Kvar: Konkret strategi för hur jag är engagerad utan att bli utmattad
Det absolut svåraste är att inte gå in 200 procent i kaklet med saker jag är intresserad av, inklusive jobbet. Det är otroligt svårt att tygla sig själv. Jag kan inte slå mig till ro och kolla serier resten av livet. Jag behöver vara engagerad i saker. Det finns liksom massor jag vill göra. När man har lite feeling och känner sig pigg så skenar det lätt iväg och känns jättebra. Ett tag. Sedan är man tillbaka på ruta 1 och fattar inte vad som hände. Men som sagt, man lär sig och fattar bättre efter några vändor i helvetet. Man måste nog prioritera och lägga energi på rätt saker.
Jag läste att bra inlägg om detta tema med en väldigt konkret kom ihåg-lista på prioriterade saker i vardagen. När man är utmattad tror jag man måste vara väldigt praktisk och konkret för att hålla ihop sin strategi. Jag ska nog också sätta ihop en sådan lista!
Lämna ett svar